Då sitter man här igen med en enorm matkoma, och självklart när man sitter här och åmar sig och förgyller rummet med gaser som inte ens Darth Wader skulle överleva, då kollar man på matprogram. Man bah: "Ida min vän. Vi vet att din hjärnkapacitet består av en hästkarusell som går runt och runt inuti ditt huvud, men nu så har nog även dess bana slagit error bakom pannbenet på dig..." Ibland så orkar man inte tänka helt enkelt. Eller alltid ;) 

 

Igår var det full rulle. Hade ju tänkt poppa upp här och bara säga tjena mittbena typ, men tiden hade valt en genväg så jag hann inte ens med det. Det blev en plötslig hockeymatch på morgonen som tog hela dagen och efter det så blev det snabba puckar, (haha, puckar när man talar om hockey.Klatchy) hem igen innan vi far vidare för 40-års firande av min moster. Och snabbt gick det, fick till och med bli donken drive thru, för att gå in och sätta sig när man redan sitter, det tar onödig tid. Hos min moster var det för övrigt trevligt, inte mycket att hitta på nu när lill-kusinen hade hög feber. Han sov och var vaken en kort stund och då ville han "ha den" och pekade på sin fars whisky, men sen fick han till slut lukta på den och då ville han "inte ha den" längre. Han fick chips och piggnade till under några minuter sen dekade han igen. Stackarn, det var ju som att kolla på något som dött och sedan börjat röra sig lite smått. OMG! WALKING DEAD IS REAL! Men för övrigt så åt vi gott och samtalade. Okej då, ska inte ljuga, det blev en hel del ajpäd också för min del. Jaja, shame on me, men komigen! Att vara den enda under fyrtio ger bara två alternativ, ajpäd, eller långsamt avlida. Decision's made. 

Imorn är det tillbaka till skolan. Hoppas kusinen, under sin lilla vakna stund, gjorde mig tillräkligt sjuk för en sjukanmälan. Håller tummarna...