They see us rollin. They hatin.

Förståndshandikappade barn i London Eye springer runt och river hela kupolen i den enorma karusellen. Känslan som sedan uppstår när man reagerar på att dom har kameror är obeskrivlig.

Röda bussar.

Halloj!

Dag nummer två i huvudstaden är nu avklarad. Idag har vi åkt vilse i ett forortsområde även kallad Greenwich. Vi skulle från O2 arena tillbaka till London, jag och mina tre kompanjoner. Vi kommer ut ur arenan och är påväg till tunnelbanan, men stannas av ett enormt kraftfält på 200m i diameter, även kallat kö. Efter ett tags velande och frågande så tog vi vägen förbi busshållsplatsen. Vi hittar en stark röd kandidat som ska till vår destination. Vi hoppar på bussen och hinner åka ca 300 m innan vi träffar på fienden.. Rödljuset. Där blir vi fast i (talar sanning) 15 min. Ni förstår, inte nog med att britterna åker på fel sida av vägen, här är det grönt för bilarna i 10s var 3 min. Jag har räknat det själv.

Väll över fienden så fortsätter vi vår väg tillbaka i oerhört kaos. En bussresa på 10min kan helt plötsligt ta 40 istället. Helt otroligt! Sätt mig bakom ratten och det tar 2 fan. Men när vi är på banan och det rullar på bra så blir busschauffören bajs nödig eller jävligt kaffesugen, så bussen byter riktning. Man bah: Här är vi påväg mot London, åhnej! Busschauffören ville semestra i västra new york istället.
Vi kom hur som helst till en t-bana och allt är bra, vi är hemma och har fått mat så livet är reparerat och bra!
Men vad jag vill komma med detta är att hur mycket mat jag har fått och hur bra jag än mår. Påmin mig om att aldrig ta bussen i London igen, för annars så kär jag födda mitt första barn på den bussen.

Nu blir det sängen, bye! ;)

https://cdn1.cdnme.se/3957406/6-3/pic_51294cf29606ee67b3ca54c4.jpg" class="image">

https://cdn3.cdnme.se/3957406/6-3/pic_51294d689606ee67c9e544b3.jpg" class="image">

El Londero, eller London för er som talar svenska.

Hola!

Fuck! Fel.. Hello menar jag!

Är i Londres nu ja! Äntligen, har väntat längre än Edward väntat på Bella fan. Bara det är väll en hundrafemtio år kanske. Aja. Chillar på hotel rummet nu med mina biatches, har precis ätit nandos, så livet är bra. Vi har precis fått nya granar, vi kallar dom terroristerna. Men det är lugnt! Vi kommer att lyckas köra iväg dom inom 24 h säkert, om inte vi flyr för att Vendelas tvål luktar kamelröv och kamelstall...

Resan gick mycket bra, jag fick inte panik, jag satt där lugnare än en marijuanaplanta.

Nu ska vi ta en lur. Lång dag imorn med tidig uppstigning klockan 8:30. Vad är det för något egentligen? Typ slavarbete med mänsklig tortyr?

Godnatters på er ;)

Vad hände med torsdagen? :o

Hemma, pluggar matte. Livets stora passion. Jag får en sådan kick utav det att jag skulle kunna äta en tjur och springa ett marathon lopp. Eller inte..
Jag har gått runt hela veckan och trott att vi legat en dag förre. Så det känns som om det varit torsdag hela långa dagen. Hej, jag heter Ida! Jag är 15 år och jag kan inte veckodagarna. Det låter bra. Vi skyller på att jag är trött. Bortförklaringen nr. 1, haha.

Nu ska jag ta en dejt med min otroligt vackra säng.

So longers!

Livet är bra tufft.

Det där med håltimme är ju helt fantastiskt. Om man inte har SO efter. Alla andra i mattegruppen får röra sig hemåt och själv så sitter jag med Joanna i skolan cafeteria och pluggar matte. Ja, för att vi har ett liv och vi gillart.

För att lyxa till tillvaron lite så har man införskaffat sig en vitamin well också. Det kan ju inte bli bättre. Vadå solstolar vid stranden med paraplydrinkar i hawaiiskjortor? Det här kan inte bli bättre. En hård bänk omringad i antikt tegel och kallt är det också. Ödet skyller vi på. Så, det är ditt fel ödet. Done!



Jag hittade leverpastejen!

Då väntar man på sin bror att bli färdig på toaletten vid 11 tiden då. Vart är världen påväg när man måste vänta på unga karlar att bli klara på muggen. Jag som trodde att det var kvinno-göra. Det där satte nog sprätt i feministpartiens system. Något att checka av från sin bucketlist. Sådär ja, check.

Idag har jag varit hos Vendela med mitt pass där något skedde med mitt pass som jag inte vet vad eller varför. Ska ju till Londres nu på fredag med lite härligt folks, och jag har inte flugit på 12 år, så detta lär bli intressant. Ska försöka att inte hoppa från flygplansvingen, ska försöka. Sen så har jag försökt plugga lite idag också. "Hahahaha" tänker ni säkert. Men vet ni en sak? Jag håller med, "hahaha". Jag lyckades inte skriva ner något, som vanligt. Ett tappert försök var det iallafall.

Nu ska jag gå och mordhota min lillebroder här.
Godnatt på er!

Finner mig själv som en överkörd snigel todäj, så vad säger vi om en söt panda istället?

Men vart tog leverpastejen vägen?

Uppe sådär klockan 11 på kvällen. Ungdomsanstalt för kriminalitet nästa? Fast nu kommer jag att paja allt mitt badass snack med att säga att jag pluggar. Snacka om glädje dödare. Man tar inte småbarns godis, då tar man fan inte ungdomars fritid heller. Bestämd ko hitåt ja! Nej men man blir ju lite förbannad. 4 inlämningsuppgifter denna vecka och då är det inte att skriva ett litet brev till mormor och morfar om sin helg i Karlstad inte. Det är ett typ 8 sidors arbete i fysik. Ska man skratta eller ska man gråta. Jag tror jag är så mycket på det senare att jag gått över till det första. Börjar bli psykiskt sjuk, fuck ungdomsanstalt. Psykiatrin har godare mat.

Tack för att ni lyssnade och en stor choklad medalj till er som läste det hela. Tack och hej, men vi hade tyvärr ingen leverpastej hemma..

Gårdag.

Hallojers!

Helt död efter gårdagens sleep over hos Joanna. Det var där vi hamnade efter barnkalas hos Emilia och rundvandring runt om i hela orten typ. Hade en mycket rolig kväll med en hel del garv och annat skoj. (Nej, det inkluderar inte sexuella anspel).

Det är bäst att jag börjar dra mig tillbaka nu innan min trötthet tar över och texten fortsätter i tystnad såhär: hslkdkdlsöwkökkfhhhjjshsalksj.

Good Najt!

Daglig bild dos...

Nu ska vi se vad man kan hitta i min kamerarulle, ska väll ha en liten samling smått och gott för alla stunder. (Dirtyminders, jag vet vad ni tänker men det är inte riktigt sånna bilder jag syftar på..)

Varsågoda.


Kungsbärjet.

Helt död nu, lär ser ut som Samara från The Ring. Men idag har jag faktiskt en anledning (applåder). Har ju varit på resa till Kungsberget under dagen med skola. Kändes mycket bra med en skiddag. Bara flyga ner för backarna och låta folket känna min fislukt när jag åker förbi dem i backen. Jag har även upptäckt något, förutom att leka super Mario genom att köra slalom mellan människor i 720 km/h. Det är detta med att hoppa på gupp. Inte nog med att göra sig illa, nu ska jag ge mig ut på att skapa ett eget flygplan när jag åker skidor, här har vi mig, transformern. Lär dö snarast om jag fortsätter med dessa aktiviteter. Men jag ramlade bara en gång idag och det var mer ett "Hej! Här kommer jag i lågfart. Oj, ett litet stup. Oj, jag välter". Inte mitt fel att dom satt ett stup där.

Har haft det mycket bra hursomhelst. Nu ska jag lägga mig i min säng och själv dö.

Tack och adjö...

Me and my Valentin..

Vad gör man inte? Hellre ta den första bästa än att vara själv på alla hjärtans dag. Mat tar mig iallafall som den jag är, ett stort plus. Något jag rekommenderar. Dessvärre så är min lilla älskling borta nu..

R.I.P
Torsten Ciabatta.
14/2-14/2...
Kommer att sakna dig! Må dig vila i frid som avföring... <3

Ett minne till Torsten.

Jaaa, vad ska man säga..?

Hola, (hej på spanska)..

Imorn så blir det avresa till kungsberget med le skola. Det är ju några timmars bussresa och för en hyperaktiv kanin som jag så blir det lite knivigt faktiskt. Därför så tänkte jag ha med mig godis.. Det är självklart inget som behövs införskaffas. Skulle man vända mitt rum upp och ner och skaka det, så skulle det lätt vara ett ton godis som trillar ut. Mina föräldrar vill skaffa psykiatrisk hjälp när dom ser sånt här för socker beroende. Själv så anser jag det som ett bevis att jag inte äter så mycket godis som dom påstår. Varför är det inte uppätet isånnafall?

Denna bild lär dom inte få se hur som helst. Mamma lär svimma av och slå huvudet i sten, och pappa lär springa in i en glasvägg... Varsågoda och checka vad man hittar i min ungkarlslya..

Todäj!

Hallå där, kött och blåbär, Ida här!

Idag så har det varit skola och fotboll. Överraskningarna bara överflödar. Men hur som helst, istället för dans så hade jag ledarmöte igen. Lekmetodik, kanske låter fel, men det är lekar typ kurragömma, inte sådant annat som några kanske tänkte på.. Men kan ni gissa vad som hände? Framåt slutet av hela grejen så går han som håller i det hela, Micke, runt i mitten av cirkeln där alla sitter fint och stilla och säger: "Nu ska jag leta upp någon riktigt klok som kan svara på en sista fråga.." Alla kollar bort, vilket han också påpekar... Aha tänker jag, snilleblixt! Han lär säkert ta nån utav dom som kollar bort bara för att vara lite badass, så om jag sitter vanligt så lär han bara gå förbi.
Jag sitter där på min stol och lutar mig lite smått tillbaka när människan stannar framför mig och säger: "Du ser klok ut!" Självklart. Människan ska stanna framför mig nu när jag totalt överlistat hans system. Helvete. Jag bah: "Jahaja. Det var något nytt.." Och så frågar han mig den där eftertraktade frågan.. "Vad måste vi göra innan vi går?" Osäker men ändå liten smått tankeställd så svarar jag: "Ställa.. Tillbaka.. Stolarna.. Ehhrm, kanske..." Hade givetvis rätt klok som man tydligen var, men nu är jag Ida med framtida jobb som en städerska... Lär bli något att skriva på sitt CV.
Vad har vi lärt oss av detta då? Jo, om alla andra kollar bort. Gör det du också, överlista ett system som inte finns kan vara klurigt.

Godnatters på er!

Ja, vart försvann Mike egentligen?..

Haloj! Jag har inte haft tid för att kolla in här på ett litet tag, knappt nu heller. Okej, det låter som om jag håller på att göra slut på ett förhållande här. Förlåt, det är jag, inte ni. Var bara tvungen förstår ni.. Ni bah: Nej, vi förstår icke..

Aja, imorn eller snarast dra ett lång inlägg. Men så länge så kan ju ni försöka att finna Mike...

Satördäj!

Lördag idag ja! Heliga helg. Mina veckor börjar gå så segt nu för tiden, men mina helger försöker slå världsrekord i en springtävling... Vi kan beskriva det såhär:

Måååååååndaaaaag.
Tiiiiiiiiisssssdaaaaaaaaaaaag.
Onnnnnnsssssdaaaaaaaaaaaaaag.
Tooooooorrrrssssssssdaaaaaaaaaaag.
Fredag.Lördag.Söndag...

För att göra denna deprimerade feeling lite mer deprimerad så vill jag bara meddela att jag hade nationella prov igår. Svenska, uppsats, mat. Var ej klar sist! Framsteg. Se upp! Nu slår jag världsrekord i uppsatsskrivande, kalla mig MR. PennSprintler.

Igår så sov jag hos Ellen. Standard. Typ mitt andra hem. Okej det där lät inte bra.. "Hej jag heter Ida, jag har inget hem så jag lever hos mina vänner." Inget att skämta om. Men vi hade det trevligt, som vanligt. Ni bah: Vi vet, du brukar säga det...

Nu har precis ätit, sitter i soffan med filt och checkar McDonalds. Livet leker helt enkelt. Egentligen borde jag plugga men.. jag är bad. Nu får vi se till att Sean banan vinner allt detta för att vi vill fan inte ha Swedish House Wives som matar oss med bakelser och sedan våldtar oss alla... Tack!



Ja, internet kan kasta sig själv utöver ett stup och var god och stanna där...

Hoolaas!

Nationella prov idag i svenska, läsförståelse. Varför inte bara skjuta mig i huvudet istället för den eviga tortyren man blivit utsatt för. Men det gick väll helt ok. Men det blev lite halvt pinsamt. Jag sätt där, med min mat, allmänt borta och inne i provet. Jag kände att jag hade flyt och det gick bra helt enkelt när jag hör hur människor runt omkring mig börjar viska till varandra. Jag kollade då upp lite förvirrad och.. Det var bara jag kvar... Där sitter folk och väntar på mig medans jag äter. Gulligt...

Närmare inpå aftonen så blev det ledarmöte för konfirmationen. Svor i kyrkan, igen. Om vi börjar se det som en tradition så kanske det blir mer acceptabelt.
Vi kan låtsas åtminstone..

Ser ut som en nerdrogad toalettstol för er information och för en säkerhetsrisk lägger jag ej upp bilder på mig själv i hopp om att ingen ska få leva upp till synskador.

Mitt internet har bestämt sig för att ta en tidig pension, så detta inlägg är säkert från gårdagen...

Legenden...

Hej du, och alla andra självklart!

Nu ska jag berätta en otrolig historia för er, den kan skrivas in i historia böckerna som The Ida A La Speciale. Historien börjar på fotbollsplanen, teknik träning. Klimatet i landet har varit naturligt instabilt och lämnat landet i fara av... Isfläckar. Övningen går ut på att få en pass, förflytta bollen från en kon, som vi kallar nr 1, till en annan kon, som vi kallar nr 2. Tränaren blåser igång övningen. Haha, tänker jag. Busenkelt. Blir som att sitta i en solstol vid Hawaiis kust med en Martini. Trodde jag iallafall. Jag får passen vid kon nr 1. Oh yeah, här kommer jag, vadå Zlatan och Messi på TV imorn? Kolla in mig, nya ironman, ni kan kalla mig Ida The Legend. Det flyter på med förflyttningen från kon 1 till kon 2. Självförtroendet ligger högt och man skulle bränna sig om man kom i närheten av mig så skulle man bli en helstekt fläskfilé, så het var jag, grillarnas grill lixom. Jag ska precis till att avsluta denna sensation med tillbaka passen och bah: OJOJOJ! Här kommer miljonerna att falla in när en isfläck dyker upp från ingenstans med tanken att mörda. Den får tag i min fot. Superstar foten och legenden, ja legenden faller, faceplantar, och landar på mage med ansikte neråt tillsammans med stjärndrömmen i spillror. Vad jag vill komma med detta är inte att man ska dra ner sitt allter-ego innan moder natur gör det. Det jag vill komma med detta är att.. Lyssna på era tränare när dom säger att det är halt. Man kan halka...

På tal om stickning..

...så har man varit på ännu ett nytt öppethus. Problemet är att jag fortfarande är osäker på hur jag ska vidare. Lär sluta med att jag inte skickar in detta i tid och hamnar på ett internat i Haparanda... Det vore i sig rätt ballt, så motströmmen, inte alls kliché. Man kanske ska ta och kolla skolor där iallafall. Skoja bara. Ska hålla mig till områden jag lätt kan transportera mig med utan att behöva en enhörning.. Nu är klockan läggdags för mig, så godnatters!

Bildbrist. Jag beklagar sorgen..

Lyckan som uppstår...

...när man hittar detta i bilen. Mamma och pappa kanske tycker om mig lite iallafall. Det är som att se ett barn få sitt första Happy Meal i livet...

The vekänd a la Ida..

Då har man inte skrivit ett inlägg på mer än 48h. Jag bara väntar på att en terrorsvärm ska anfalla mitt hem...
Nu ska jag gottgöra er med att berätta lite om vad som hänt under dagarna.

I fredags så blev det FF Partaj hos Ellen. Vi hade en sådan urspårad FF att vi gick till ICA och köpte snask och läskeblask, oj där ramlade ni allt av stolen va! Men det var super trevligt. Vi konverserade über mycket oxå, är det något tillfälle som vi är tysta egentligen..
Och så idag då. Idag så vaknade jag klockan 8:30 utav att Ellen står blickstilla vid mina fötter och stirrar på mig som ett rådjur. Människan letade efter sin telefjonk klockan 8:30. Vansinne! Sen senare träffade vi på Aline också. Vi checkade film, som jag eh kommer ihåg för att jag somnade.. Klassikern. Sen så på kvällen blev det McDonalds (Melodifestivalen) så att nu förstår det. Knappt att jag själv förstår... Då har man ju fått bevisat att det går runt isbjörnar på Sveriges gator, eller nästintill aliens. Venne om det var något av värde bland dom där låtarna.

Lite av dagarna här, bjuder på lite bilder så generös som jag är..

RSS 2.0