Är ensam hemma denna kväll, ett ypperligt tillfälle att krypa upp i soffan med mat och dryck i myskläder och kolla på Geordie Shore. Man får ju passa på när ingen är hemma, kolla på Geordie Shore offentligt med mina päron är något som bara skriker "AWKWARD" rakt ut i fria luften. Nä, jag tänker inte vara med när mina päron lär sig nya ord för våra könsorgan. Så nu laddar jag upp mitt singelparty och kollar på ett avsnitt innan den nya säsongen drar igång. Wehoo! Så typiskt jävla jag att längta till ett helt meningslöst program. Det är kanske är därför att jag är meningslös själv 0.0 Det kanske är för att livet är meningslöst 0.0 Det kanske är för världen är meningslöst 0.0 Och kanske för att hela universum är meningslöst! 0.0 Well that escalated quickly. Det jag vill säga är att det inte är mig det är fel på, det är fel på resten utav världen. (Vi-kan-ju-alltid-låtsas-scenario).

Nu börjar det snart. Och jag måste bara hinna pudra näsan innan. Okej, fan vad töntigt! Jag måste bajsa helt enkelt! Så So Long mina vänner!

Och så var även denna fredag över. Det blev en vanlig hederlig fredag hos Ellen med te, snack, middag och allt som våra fredagar brukar innehålla. Men nu sitter jag hemma och äter dumbleklubba (och där sprack nostalgi-mätaren) och kollar på Geordie Shore. Det är så standard det kan bli, men jag tröttnar aldrig! Även om jag sett Geordie shore avsnitten 80 gånger om.. :| hoho.

Måste bara säga att halva klassen var sjuka idag och valt att stanna hemma. Den lilla klassen som det brukar vara var inte större än Yoda idag. Men vad var det jag sa? Det där Barnens Ö har lämnat oss alla redo att dö med alla möjliga sjukdomar. Lite HIV och loppor verkar vara det minsta problemet. Här handlar det om att hålla sig vid liv så länge som möjligt. Ja, jag längtar till The Hunger Games Catching Fire, men inte så mycket att jag faktiskt vill uppleva det själv tack!

Nu ska jag borsta tänderna, för jag åt precis upp klubban och det känns som om det fräter sönder ett helt hål i gommen. Dumbleklubba, jag skulle snarare kalla det för karies på en pinne. Fast jag skulle dock inte tacka nej till ytterligare en.
Ha en fortsatt trevlig kväll mina vänner och alla som jag i te känner ;)

Det är med en stor lättnad som aktivt detta inlägg. Efter allt jag blivit utsatt för under föregående 24h, så var jag nästan 100% säker på att mitt förra inlägg var det sista jag någonsin skulle göra... Men jag sitter här, andas, men med djupa skador på både kropp och själ, fästingbiten är jag också, och jag har säkert både malaria och aids och en massa psykiska sjukdomar, men anyway, jag lever!

Jag är inte den personen som klagar för äckliga småsaker, jag menar, med tanke på alla tuggummin jag tappat på golv och sedan ätit och chokladen ur soptunnan jag fått i mig, så är jag inte speciellt blödig när det kommer till sådant, men det här stället.. Typ ett kollo från 1950-talet som inte moderniserats med så en träplanka sen dess och stugorna var som tagna ur en skräckfilm. Jag har ingen spindelfobi men jag måste bara meddela att det bodde fler spindlar där inne än människor. Och sen sängarna tänker jag inte ens tala om, jag har säkert löss i hela kroppen. Listan är lång! Men på allt detta så var vi tvungna att stå ut med en massa sam-elever. Jag har hellre te party med alla djuren inne i stugan än umgås med dom, just sayin.

Men, om vi nu ska leta positiva saker, så har jag världens bästa klass som jag går i där den ena är mer störd än den andra och vi lär bli hatade under de kommande 3 åren, men fyfaaan vad roligt vi kommer ha! Sen hur stora vi kommer vara när vi tar studenten får vi ta då, mat är inte vår passion. Det är vår livsstil. Kärlek till er mongon!

Godnatt. Nu avlider jag i min säng.

Juste! Idag när jag kom hem så öppnade jag dörren till mitt rum och bah: "Det var konstigt! Den gick att få upp utan att pressa tills man lökar mer än lökar i sig självt!" Och så tittar jag in. Då har mamma städat hela rummet. Att hon lyckats med allt det på 24h krävs superkrafter och mental styrka. Stålmamman. Jag börjar misstänka att hon håller något hemligt för oss andra i familjen. Men äh, hon städa iallafall om jag inte börjar så snoka så vem vet, då kanske det sker igen ;)

Jahaja, då var man påväg till bussen. Vi ska ju till barnens ö med skolan idag. Tjihoo, ett dygn på en ö med hinderbanor, samarbetsövningar och inget internet :| Nej men det är ju med sällskap av härliga människor så det kommer att bli kul så jag överlever, med inslag utav mat då, annars så hade det vart kört. Fick värsta sovmorgonen idag också! Vaknade till och med innan klockan. Händer inte varje dag! Nä, det har faktiskt aldrig hänt... Men ändå så satte jag klockan extra tidigt för att idag så kommer ju Obama hit och det kommer bara resultera i missad buss om man inte åker tidigare än beräknat. Det är fan snudd på att det blir trafik ovanför mark också med alla 750 tusen flygprylar som ska cirkulera runt om honom. Det lär ju bli svårt att missa vart han befinner sig nånstans, det är ju bara att kolla efter det enda svartamolnet denna soliga dag. Det är helt sick hur mycket skydd en människa kan ha! Utifall att de 700 personerna inte kan stoppa en eventuell mördare, då tar vi 40 bilar i en plan B, men man behöver ju alltid en plan C så varför inte ha 5 helikoptrar? Men 5 helikoptrar kommer man ju inte långt på. Så vi har 3 enorma flygplan, asså bara utifall att...
Men det är väll bäst att ha det så, jag menar om det skulle stå, "A swedish dude with a gun shoot Obama, and now his dead", på löpsedlarna världen över imorn, då lär Sverige bli jämnat med marken. Men det är inte bara Sveriges försvar för Obama som har en plan B. Om Sverige blir bombhotat, då tar bokat jag en resa till Afrika, enkelbiljett. Det är vad jag kallar en plan B.

Nu ska jag mot land utan internet uppkoppling.
Tjohejs, leverpastejs!

Vet ni vad som är hemskare än att missa papperskorgen när man ska slänga sitt papper?

Att missa toaletten med muggpappret...
K, okej, sagt, Bye.

Då var även denna söndag över, och för en gång skull så har det varit en produktiv söndag! Sing Hallelujah! Det tog bara en 16 år. You know what they say: Bättre sent än aldrig ;)

Men idag så vaknade jag och gick ut och fotade för en fotouppgift till skolan. Men det var inte första gången imorse som jag försökte mig på denna uppgift. Det hela började igår. Jag tvingade mig ut, vilket i sig kräver mycket kraft och mod när det är en regnig lördag. Men ut kom jag tillslut och beger mig till mitt förtänkta ställe. Väll framme och jag tagit upp stativet och skruvat fast kameran så ska jag sätta igång den, också går den inte igång. Paniken uthör, bah "shit! Den e sönder!" Fast lika snabbt så kommer jag på, "Fuck! Jag har batteriet på laddning där hemma.." Jag kan säga att det inte var en så värst nöjd Ida som kom hem igen sen. Jag hade ju fixat allt! Till och med zoomat in kameran! Att någon någonsin skulle få fungera? Nej men det är väll onödigt! Aja, ny dag nya tag! Batterier var med idag iallafall. Tur det, annars så hade jag väll tagit livet utav någon. No joke.

Sen så blev det lite reunion med gänget från gamla klassen! Detta inkluderade, självklart, mat så de blev en lunch på Vapiano! Pasta med pesto blev det! Peston sviker mig aldrig! *Hint* *hint* kamera-batteri-hel-vete! Gott och trevligt anyway. Sen bar det av till match på det. Gick skit bra, bara det att vi förlorade. Men så är det alltid när vårt lag spelar bra. Då förlorar vi ändå. An damn evil circle. Många el-aka hörn på den cirkeln :(

Och nu är man hemma igen, med tekoppen. Mamma och pappa har köpt jordgubbar och kräftor till mig också. Ovanligt trevligt. Jag får fråga dom senare om vem som har dött.
Eller så vaknar jag upp på Lundsbergs internat. O.O
Morgondagen får förklara det.
Byeers!