Det är bara att ge mig hela glassfabriken.

Denna kväll valde jag och Ellen att göra ett stort misstag. Vi valde att se på min favoritfilm, Million Dollar Baby. Så nu sitter jag här, med hela Niagarafallet i ansiktet och frågar Gud "varför".. Dessutom har jag suttit ner i 2 timmar så that svett skulle kunna fylla en hel pool, fast det säger jag ju inte.
Och vad är det som fattas? Jorå, glassen var där, så vi kan helt enkelt kalla detta för scenario för en Hollywood akt. Fast skillnaden är bara den att vi inte varit i kontakt med en snygg amerikansk surfare som funnit kärleken i en annan puma på andra sidan Antlanten. Det kanske var därför vi åt glassen för att täcka det tomrummet, bara att vi inte vågar erkänna det för oss själva. Vem vet? Folk skulle kalla det psykiatriskt vansinne, själv så skulle jag säga "Dagen Ungdom".
Hursomhelst, en fantastisk film som är så bra att den blir bra.

Och känslan utav att det är skola imorn får mig att bli på ett sådant bra humör att jag skulle kunna bosätta mig i en Ben N' Jerry kiosk och rabbla "Älskar, älskar inte" genom att ta en sked glass vi varje tillfälle. Nej men, påriktigt. Inte alls taggad..

Ni får ha en trevlig söndagsafton!
Tack och adjö!



Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

RSS 2.0