Har under hela eftermiddagen irrat omkring hemma och letat efter foton till ett intagningsprov imorgon. När jag äntligen efter något som känts som en livstid så hittar jag mina foton. Äntligen. Då var det ju bara kvar att skriva ut dessa foton. And guess what? Bläcket till skrivaren var slut. Så nu sitter jag här förtvivlad och sur och skriver svordomsdikter. Livet är bra perfekt ibland. Nu är jag påväg att bli så sinnessjuk att jag snart springer naken runt kvarteret och sjunger nationalsången. Bäst att jag går och lägger mig innan jag slår Twitter rekord och får ett eget nyhetsinslag.

Hejdårå!