Home. And forever alone...

Då var man hemma igen efter en vecka på en annan kant av Svedala. (Observera HEMMA, inga dödsfall här inte). Har haft det super bra med Sophie, men som dom brukar säga "borta bra, men hemma bäst". Fast av tidigare erfarenhet så vet vi ju om att jag inte brukar höra till den där normala gruppen människor, jag är min egen ras, jag vill tillägga en liten twist till mina vänner där ute. "Borta bra, hemma lät jag ju vara resten utav året hur som helst". Det lät ju inte alls deprimerande. Lite gillar jag väll min hemma-by. Men bara lite, här spar man in på generositeten.

Bilder tar jag med min kamera. Min kamera ligger bredvid mig med alla bilder lagrade, men har jag tid och energi för att överföra? Ne. Vi tar ett inlägg med bilderna och om de senaste dagarna imorn? Ni bah: "Nej". Men ni brukar också säga YOLO, som jag hatar, och payback time. Det blir ett inlägg imorn med det.
Done. Bye. See you på morgon.



Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

RSS 2.0