Står i badrummet och gör mig i ordning. Dess stillsamma stämning gav mig ett lugn som inte ens sommarens blomsterängar kan ge med sig. När det plötsligt uppstår ett ljud som rubbar hela min vitala balans och jag känner min kropp vändas ut och in i förtvivlan, och mitt hjärta, ja det hade landat i toaletten bakom mig för länge sedan. Det tog sin tid, men efter långa djupa mentala samtal om att jag måste andas så står det fast för mig vad det var. Jag menar, kom igen, serious glassbilen. Du var bara tvungen.

Och nu har jag lärt mig. Stäng alla fönster innan du gör dig i ordning i ett lyhört badrum. Man vet aldrig när glassbilen lurar bakom hörnet...