Efter kvällens träning så var det klart att jag skulle ta bussen hem, för päronen tycker inte om att skjutsa Ida. Skoj, dom hade bara annat för sig. Då tog man bussen hem i träningsläger, folket på bussen slutade säkert andas för att inte få skunk-smak i sig. Grymt. Men hur som helst så blev det dags att kliva av och ta den lilla promenaden hem. Rätt mysig. Lyssnade på Christina Aguilera och folket som gick runt omkring har säkert hört varenda ton, men fingret till de som klagar. Jag kommer till mi Casa och börjar röra mig mot dörren och börjar tänka på vad jag ska göra, äta, osv nu när jag är hemma själv. Ni förstår jag hamnar i nån sorts adrenalin attack. Ta det lugnt, det smittar inte. Lycklig som f** kommer jag fram till dörren. Det är då det slår mig. Nyckel-j*vlarna är på insidan och jag är på utsidan. Och bror min är på träning och päronen är vart dom nu än är. Så nu sitter jag här, redo att slå in ett fönster i ren vrede och frustation.

Ha en fortsatt trevlig Torsdag.