Tortyren tar ju aldrig slut!

Hellu!
 
Som om jag inte redan var tillräkligt hungrig, så sitter jag här framför tv:n och zappar mellan olika matprogram. Det är så man ska utföra tortyr på mig. Elektriska stolen, salt i sår, vad är det för skit? Spänn fast mig framför matprogram med en lapp som det står "Mata inte saken" på, och jag avlider inom en timme. Det kan ju vara bra för er att veta. Men för att jag inte ska avlida denna dag så bloggar jag för att få tankarna på andra håll. Blir ju hur bra som helst för er del.
 
De senaste dagarna har varit fartfyllda. I förgår så blev det bad och grill med de gamla goa konfirmationsvännerna. Och som vanligt, om vi inte äter så sjunger vi, så gitarren var framme och det blev sång fram mot kvällstimmarna. Det var som att få uppleva Pluras Kök live, mysigt, gott och erotiskt. Allt i ett, superb med ett annat ord. 
 
Och igår så var det uppe med tuppen (nej så klatschigt det lät, nästan som att uppleva 50-talet på nytt!). Det blev en dags tur till Lindesberg. Bror min hade hockeymatch mot några ryssar, och självklart ska man med var enda gång även fast det innebar uppstigning 06.00. Man börjar ju misstänka puckar i huvudet på mig med asså.Vad ska man säga om Lindesberg? Typisk håla, ni vet, ett litet ica och ett systemet vars öppettiderskylt säger:
Öppet: Då du inte är här.
Stängt: Du du garanterat är här. 
Sen så, som i alla andra svenska hålor, så fanns inga butiker med säkert 85 pizzerior. Och akta er när ni kör igenom stan! Blinkar du så är det kört! Då har du missat hela Lindesberg! Så där var jag under gårdagen. Matcherna gick inte ens bra så det gav ju ingen glädje. Men vad hade man väntat sig? Ryssar som alla är uppvuxna med Rysk Roulette och torpeder till päron. Hade dom inte vunnit så hade dom blivit avrättade säkert. Kamp på liv och död, bokstavligen. Tro fan det att dom vann. 
 
Nu ska jag tigga mat hos mina födare, mor och far päron. 
Hejdå så länge! 
 Man kanske borde dra tillbaks till hålan trots allt. Där fick man iallafall mat. 
Nej det är inte bajs, det är oxfilé for god sake. 
 


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

RSS 2.0